”I krig är det endast svenskflaggade fartyg vi kan räkna med”
Vilket värde har en svensk flagga på fartyget, och hur kan sjöfartens konkurrenskraft stärkas? Marinchef Ewa Skoog Haslum och regeringens utredare för svensk sjöfarts konkurrenskraft, Rikard Engström, delar med sig av sina tankar.
Under de senaste decennierna har många svenska rederier registrerat sina fartyg under utländska flaggor, ofta av ekonomiska skäl. Denna utveckling har inneburit att Sverige, i händelse av en kris, kan komma att stå med en otillräcklig flotta för nödvändiga förnödenheter. Detta kan även påverka den nationella säkerheten. Marinchef Ewa Skoog Haslum är en av dem som höjt sin röst i debatten kring svenskflaggningen.
– Handelsflottans stora betydelse för det svenska totalförsvaret tydliggjordes under både första och andra världskriget, och vårt beroende i dag kan knappast sägas vara lägre på grund av den ökade handeln och lägre graden av självförsörjning, menar hon.
Om Sverige går med i Nato kommer sannolikt behovet av att säkerställa sjötransporter att öka. Som medlemsland kan Sverige behöva transportera Nato-förband över Östersjön, men också bistå andra länders örlogsfartyg med tjänster såsom bunkring och bogsering.
Försörjningen i händelse av krig
I krig är sjöfarten extra viktig, med osäker tillgång till fungerande järnvägsnät och broar samt tillgång till andra staters fartyg. Även i fredstid är Sverige helt beroende av sjöfarten. Eva Skoog Haslum understryker att en stark svensk handelsflotta är nödvändig för både militära ändamål och folkförsörjningen.
– I händelse av krig är det endast svenskflaggade fartyg vi kan räkna med, säger Eva Skoog Haslum och fortsätter:
– De RoRo- och RoPax-fartyg som förbinder Sverige med andra Östersjöstater och kusttankfartyg som behövs för industrin längst Norrlandskusten är viktiga. För det militära försvaret behövs handelsfartyg både som hjälpfartyg, d.v.s. fartyg som tillfälligt konverteras till örlogsfartyg, och för transport av drivmedel och förflyttning av markstridsförband.
Marinchefen framhäver också ytterligare en anledning till att överväga svensk flagg; att dessa fartyg står under svenska örlogsfartygs beskydd även under fred – både inom svenskt sjöterritorium och på internationellt vatten. Detta gäller inte fartyg med utländsk flagga.
Svensk sjöfarts konkurrenskraft
Även regeringen har belyst sjöfartens avgörande roll för Sveriges försörjningsberedskap.
I mitten av 2023 tilldelades Rikard Engström uppdraget att utreda och föreslå åtgärder avseende stämpel- och tonnageskatt, bland annat för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft. Resultaten ska presenteras den 29 december 2023 och därefter är det upp till regeringen att besluta hur man vill agera på förslagen.
– När du sätter ett fartyg i det svenska fartygsregistret för svensk flagg får du betala 0,4 procent av inteckningsbeloppet på fartyget. Även om avgiften, såväl till procent som ekonomi, kan te sig liten kan den vara signalmässigt viktig, säger Rikard Engström.
Sedan tonnagebeskattningen infördes 2017 har minskningen av svenskflaggade fartyg avtagit något.
– Nu gäller det att få kurvan att stiga uppåt, och jag ser positivt på de möjligheterna. När vi såg den branta utflaggningen kunde ingen tro att vi skulle se ett krig i vårt närområde, eller en pandemi. Nu är vi i ett helt annat läge.
Det är lätt att konstatera att en ytterligare utflaggning vore dåligt ur ett AB Sverige-perspektiv.”
Värdefullt sjöfartskunnande
Förbättringar i skattesystemet är dock inte hela lösningen för svensk sjöfarts konkurrenskraft. En vital svensk sjöfartssektor kräver expertis inte bara ombord på fartygen, utan även inom rederier, myndigheter, banker och försäkringsbolag.
– Vi behöver också tillgång till egna reparationsvarv och en robust logistikapparat i våra hamnar. Från Marinens perspektiv är det alltså angeläget att hela den maritima sektorn växer och att vi gemensamt stärker sektorns förmåga att kunna verka i fredstida kriser såsom pandemier, krigsfara och krig, säger Ewa Skoog Haslum.
– Det är i sammanhanget viktigt att notera att svensk flagg på fartyg är ojämnt spridda i segmenten. Vi har mycket få om några fartyg i segment som container och renodlad bulk, men också antalet bogserbåtar kan te sig bekymmersamt. Samtidigt ser det mycket bättre ut inom t ex färje- och tanksegmenten. Om det är bra nog går inte att säga, men det är lätt att konstatera att en ytterligare utflaggning vore dåligt ur ett AB Sverige-perspektiv, menar Rikard Engström.
Röster från rederierna
Hur resonerar ni kring valet av flagga?
Elvir Dzanic, CEO, WALLENIUS SOL:
“Valet av den svenska flaggan för vår flotta är självklart. Vårt företag, sprunget ur svenskt arv och som opererar i miljökänsliga områden, speglar den kvalitet som kunderna känner igen genom den svenska flaggan. Den representerar en tradition av tekniska innovationer som förbättrar prestanda och minskar miljöpåverkan. Vi inser dock att vissa aspekter av den svenska flaggan behöver moderniseras för att hålla sig aktuell globalt. Vi ser fram emot resultaten av det pågående arbetet i denna fråga.”
Fredrik Hermansson, CEO, Lakeway Link:
“Säkerhet, kvalitet och strikt efterlevnad av regelverk är grundläggande för oss. Som svenskt rederi strävar vi efter att flagga svenskt, men det kräver rätt förutsättningar. En tydlig och långsiktig strategi från flaggstaten är avgörande för att säkerställa vår position på den internationella arenan. Vid val av flagg tittar vi bland annat på hur vi kan få ett kostnadseffektivt fartygsregister och vilka möjligheter det finns att rekrytera personal som har förmågan att övergå från sjö till land.”
Lars Höglund, CEO, Furetank:
”Valet av flagg på de 10 fartygen Furetank har lagt order på är beroende av den pågående utredningen, dess förslag och hur de politiska reaktionerna blir. Stämpelskatten måste omedelbart bort. I vårt fall betyder stämpelskatten mer än 10 miljoner i extrakostnad. En kostnad som vi anser är omöjlig att rättfärdiga rent företagsekonomiskt, speciellt med tanke på att det skulle gå att undvika.”
