Sjöfarten nyckel i övre Norrland

Logistiska utmaningar

Peter Larsson räknar med att investeringarna kommer att öka övre Norrlands befolkning med 100 000 personer på 10–15 års sikt – och konstaterar att det kommer att ställas helt nya krav på transporter.

– Utifrån vad vi vet i nuläget, så kommer utleveransen av gods att bli dubbelt så stor som i dag. Produkter som bilbatterier och grönt stål ska ju i huvudsak gå på export. Rent generellt är det viktigt med tillförlitlighet och regularitet, så att leveranserna når slutkund i rätt tid.

En anledning till de stora satsningarna i övre Norrland är den goda tillgången på förnybar el – och både från näringslivets sida och från statligt håll är man måna om att även transporterna ska vara så klimatneutrala som möjligt. Så här skriver regeringen bland annat i den nyligen framlagda propositionen om framtidens infrastruktur: ”Överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart kan bidra till att transporteffektiviteten ökar och att utsläppen av växthusgaser kan minska.”

För att öka kapaciteten på järnväg planeras den så kallade Norrbotniabanan – som ska gå mellan Umeå och Luleå, med förlängning norrut till Haparanda – samt Nya Ostkustbanan, som innebär dubbelspår mellan Gävle och Härnösand.

– Men eftersom det troligen tar minst tio år att färdigställa Norrbotniabanan och ännu längre tid innan Nya Ostkustbanan är byggd, så är transporter på vattnet helt avgörande, säger Peter Larsson. 

I Luleå hamn planeras för Malmporten, Sveriges största muddringsprojekt i modern tid. Det beräknas kosta 2,7 miljarder kronor och innebär att större fartyg kan trafikera Luleå hamn dygnet runt, året runt. Även i Skellefteå, Sundsvall och Gävle ska det satsas på hamnarna.

– Det finns stora ambitioner. Jag har haft flera sittningar, bland annat med hamnarna i Skellefteå och Luleå, och investeringsplanerna är väldigt spännande, säger Peter Larsson.

Han fortsätter:
– Det gäller inte bara att skapa fler kajplatser, utan även att farlederna klarar större fartyg – och att landtransporterna till hamnarna håller måttet. Till exempel behöver E4:an genom Skellefteå förstärkas. Samma sak med väg 372 till Skellefteå hamn.

Inga löften från regeringen

När infrastrukturpropositionen presenterades fick sjöfarten dock stå i bakgrunden. Till exempel lämnades inga löften om nya isbrytare, som skulle vara en viktig pusselbit, vilket förvånade Rikard Engström, vd för Föreningen Svensk Sjöfart.

– Det är med förvåning vi från Svensk Sjöfarts sida tvingas konstatera att isbrytare inte nämns med en rad i infrastrukturpropositionen. Därmed är förstås inte sagt att Trafikverket inte kan ta in investeringen i den nationella plan man kommer att börja arbeta med. Som strategiskt ansvarig myndighet för hela infrastruktursystemet utgår jag från att Trafikverket kommer att göra det, men en tydlig signal från regeringen i infrastrukturpropositionen hade varit lämplig, sade han i ett pressmeddelande.