Nya fartygen sparar miljoner åt samhället
Färre förtida dödsfall, lägre sjukfrånvaro och minskade CO2-utsläpp. Miljöprestandan hos WALLENIUS SOL:s nya RoRo-fartyg för med sig mycket positivt. Omräknat till pengar minskar samhällets kostnader med mångmiljonbelopp varje år.
JUST NU BYGGS två stora RoRo-fartyg åt WALLENIUS SOL på varvet CIMC Raffles i Kina. De kommer att drivas med LNG och ska vara i drift hösten 2021. Som tidigare har rapporterats har IVL Svenska Miljöinstitutet, ett oberoende forskningsinstitut, fått i uppgift att jämföra den nya fartygstypens miljöpåverkan med ett fartyg från den generation som i dag trafikerar rutten mellan Bottniska havet och hamnar vid Östersjön och Nordsjön.
Nästan inga oxider eller partiklar
Skillnaden är slående.
Det kommer att gå åt 57 procent mindre energi för att förflytta samma mängd gods – och olika typer av utsläpp minskar enligt följande: växthusgaser (63 procent), kväveoxider (96 procent), svaveloxider (99 procent) och partiklar (99 procent).
– Vad gäller luftföroreningar är det en oerhört stor förbättring, säger Erik Fridell, som arbetar med sjöfartsfrågor på IVL.
– Utsläppen av svavel och partiklar är väldigt små i förhållande till traditionella drivsystem. Eftersom just sådana utsläpp är ett välkänt problem hos sjöfarten är det verkligen värt att notera. Den minskade bränsleförbrukningen är också glädjande, och är ett resultat av större lastkapacitet och kreativ skrovdesign.
Stora besparingar
IVL har även räknat på vad den minskade miljöpåverkan får för samhällsekonomiska effekter. Beräkningarna har gjorts med Impact Pathway Approach, en metod som i många år använts vid exempelvis infrastrukturprojekt för att få veta vilka externa kostnader som följer med en viss aktivitet.
Även här står det klart att WALLENUIS SOL:s nya fartygstyp innebär betydande förbättringar. Störst är effekten på folkhälsan, men även lägre koldioxidutsläpp och minskade skador på grödor gör att samhällets kostnader minskar.
– När vi pratar hälsa handlar det om minskning av sjukdomar, vilket i sin tur leder till lägre sjukfrånvaro och att förtida dödsfall kan undvikas, säger Erik Fridell.
Han fortsätter:
– Koldioxidutsläpp har också en prislapp. Vad gäller grödor innebär minskade utsläpp av kväveoxid en besparing och den är faktiskt större än i vår rapport, eftersom vi inte räknat med de kostnader som rör övergödning och algblomning.
Exakt hur stor samhällsbesparingen blir är vanskligt, främst eftersom värdet på hälsa kan skattas på olika sätt. I sina beräkningar har IVL därför listat tre scenarier – låg, mellan och hög – och totalsumman för de årliga minskningarna av externa kostnader spänner mellan 2,3 och 11,8 miljoner euro.
– Ska jag välja en summa säger jag 5,3 miljoner euro, vilket är totalen i ”mellanscenariet”, säger Erik Fridell. Man måste komma ihåg att osäkerheterna är stora, men det handlar om en betydande besparing.
Summan gäller för ett fartyg. Eftersom WALLENIUS SOL bygger två stycken kan den årliga samhällsbesparingen alltså dubblas.
”Vi tar ansvar”
Samhällsnyttan är något WALLENIUS SOL är mycket medvetna om – och stolta över.
– Sjöfarten påverkar både sin omgivning och jag vill betona att både miljöfrågan och klimatfrågan är viktig, säger Ragnar Johansson, vd på WALLENIUS SOL.
– Ibland känns det som att klimatet överskuggar miljön. Givetvis måste vår bransch minska utsläppen av växthusgaser för att bidra till ett hållbart klimat, men vi får inte glömma miljön. Partiklar, kväveoxid och svaveloxid är skadliga här och nu, så därför känns det fantastiskt att våra nya fartyg i princip inte släpper ut sådant. Det visar att vi vill och kan vara med och ta ansvar.
En stor del av de samhälleliga besparingarna möjliggörs av ny teknik, som påverkat hur propellrar och skrov utformats. Dessutom konstrueras fartygen för ”duel fuel”-drift, och kan alltså köras på såväl flytande bränsle som gas.
– Vi tror inte att bara ett bränsle kommer att gälla i framtiden, utan att man behöver använda sig av en palett, säger Ragnar Johansson. LNG är ett bra alternativ i nuläget, men vi har möjlighet att köra även på biobränsle – oavsett om det är flytande eller i gasform.
